Brandklassning

Brandklassningen av material anger hur snabbt och vid vilken grad en produkt bidrar till ett brandförlopp

Brandsäkerheten hos byggprodukter fastställs genom Euroklasserna. Euroklasserna introducerades genom ett beslut av kommissionen (2000/147/EEC) från den 8 februari 2000 genom att skapa en gemensam plattform för jämförelse av byggmaterials brandegenskaper.

De viktigaste egenskaperna för att fastställa Euroklassen för en specifik produkt är dess obrännbarhet, antändlighet, flamspridning, kalorimetriskt värmevärde samt utveckling av rök och brinnande droppar.

Brandspridning
Det är stor skillnad på olika byggnadsmaterial när det gäller övertändning och hur de bidrar till brandspridning. Euroklasserna delar in materialen i klasserna A-F efter hur de reagerar vid brandpåverkan. I tillägg till dessa klasser beskrivs rökintensitet och brinnande droppar i tilläggsindex (s) och (d). Klassificering A är obrännbara material.

Rökintensitet
Rökintensitet testas bara i klasserna A2-D. Det finns tre intensitetsnivåer: s1, s2 och s3.

Brinnande droppar
Brinnande droppar klassificeras också i klass A2-E. Följande tre klasser används: d0, d1 och d2.

Vanlig fasad som inte är brandskyddsbehandlat ligger på klassificering D. Det som vi traditionellt sätter upp på våra bostadshus. Även våra modeller Classic och Västkustmodell har brandklass D.

Medans våran Exclusivemodell har klassificering C vilken gör att den står emot brand bättre.